VANLIGA FRÅGOR

Varför kallar du stilen för ”Art Nouveau” och inte ”Jugend”?

Båda begreppen är senare tillkomna. Under samtiden sa man bara modern stil, eller modern fransk stil om man ville vara mer precis.

Svenskans Jugendstil är lånat från tyskan och har sitt upphov i tidskriften Jugend (utgiven 1896–1940). Den var fylld med trånande dikter, tecknade illustrationer och en och annan tysk impressionistisk målning. Möjligen influerade det i någon mån den svenska bokillustrationskonsten, men jag vill hävda att påverkan på det svenska konsthantverket var ringa. Där kom influenserna från Frankrike. Paris var platsen som svenska konstnärer och konsthantverkare åkte till om de hade råd. Förmedlat via Frankrike kom också influenserna från Japan och Kina.

Art Nouveau är det namn som används i större delen av världen. Namnets rötter är i högsta grad relevanta för Rörstrands del: Samuel Siegfried Bing var en konsthandlare bosatt i Paris. Under 1870- och 80-talen var han en av de främsta importörerna av japanskt konsthantverk. Han var instrumentell i att sprida Japonismen över världen, inte minst genom sin månatliga skrift Le Japon Artistique (utgiven på tre språk 1888–91). 1895 sadlade han om och öppnade galleriet Maison de l’Art Nouveau varifrån vi har fått namnet Art Nouveau. Där såldes japanskinfluerat modernt konsthantverk som tillverkades av framför allt franska och belgiska konsthantverkare – idag många av de kändaste namnen inom Art Nouveaun. Rörelsen kan man hävda började redan i slutet av 1880-talet, så det var inte Bings ”uppfinning”, men hans beställningar drev på utvecklingen och koncentrationen av ”det bästa från de främsta” var en viktig faktor i att det utvecklades en mer konkret och sammanhållen stilrörelse.

Några av Rörstrands allra tidigaste alster i Art Nouveau, utförda 1895, hämtade inspiration från japanska motiv ur La Japon Artistique. Ett exempel är den större av fiskarna på vasen som pryder framsidan av min bok - den är lånad från ett träsnitt av Hokusai som var reproducerad i Bings skrift. Rörstrand var också en del av utvecklingen i Paris då Bing sålde Rörstrands konstkeramik i sin butik.

Slår man i Svenska Dagbladets digitala arkiv finner man Jugendstil första gången julafton 1900. Ordet förekommer sedan sparsamt under 00-, 10- och 20-talen, dock alltid enbart åsyftande specifikt tyska tillverkningar. På 30-talet verkar begreppets innebörd ha börjat vidgas. Art Nouveau förekommer redan 1898, dock med rätt oklar åsyftning. 1912 beskrivs däremot Alf Wallanders konsthantverk som Art nouveau — använt som ett stilbegrepp. I Dagens Nyheter omnämns Art Nouveau redan 1896 i samband med Bings butik i Paris. Därefter är det ett hopp till 1900 då varuhuset Joseph Lejas konstavdelning annonserar om en Exposition "Art nouveau". Jugendstil omnämns 1901 i en annons för nysilver (troligen tysk import).

Dog inte stilen ut 1914 — varför då 1895–1926?

Att svensk konstindustri utsattes för kritik inom delar av Svenska Slöjdföreningen i samband med Baltiska utställningen 1914 innebar inte att allting abrupt dog ut. För Rörstrands del var första världskrigets utbrott i själva verket en betydligt viktigare faktor till att produktionen nu minskade – exportmöjligheterna försvann och hemmavid vidtog ekonomiska vargatider. Tillverkningar med rötterna i Art Nouveaun, ex. underglasyrmålat porslin, fortgick ända tills det att fabriken i Stockholm slog igen 1926. Eftersom jag också velat inkludera de typer av konstkeramik som Nils Emil Lundström och Karl Lindström höll på med omkring 1920 blev rivningen av fabriken 1926 en naturlig tidsgräns. Ett annat val hade kunnat vara att avsluta 1915 med Panama-Pacific International Exposition, vilket lär vara den sista större utställning då Rörstrands utbud ännu dominerades av pjäser i Art Nouveau.

Ser man på 1920-talets unika konstgods är Lundströms stengods direkt kopplat till det stengods, eller grès, i Art Nouveau som sedan sekelskiftet tillverkats i Paris. Lundströms och Lindströms pjäser i järnoxid och guldlyster kan man däremot gärna kalla för Art déco, liksom mycket annat som Lundström nu formgav. Vicken von Posts figuriner hör nog också till Art déco'n, liksom det fåtal serietillverkade serviser och vaser som Hald formgav – såvida man inte föredrar att benämna dem vackrare vardagsvara.

Varför har du skrivit den här boken?

Det korta svaret är att jag tycker mig ha kommit fram till en hel del intressanta rön och forskningsresultat när jag av eget intresse har snokat runt i de gamla arkiven. Allt för många människor med djupa kunskaper inom ett specialområde tar med sig sitt vetande in i graven. Det ville inte jag och därför fäste jag detta på papper. Jag vill också slå ett slag för de mindre kända delarna av Rörstrands konstgodstillverkningar från dessa år – det gjordes betydligt mer än bara underglasyrmålade vaser.